Så kan ödmjukt be användas i en mening
- Ödmjukt med hatten i handen stod han på stora trappan framför fru Laura och tog adjö.
- bedjande, ödmjukt.
- Den högvuxne mannen bugar ödmjukt för herren till Ekö och lägger båda händerna på sin panna.
- Han omfamnade min far och bad ödmjukt, att all oenighet måtte vara glömd.
- Allt detta genomskådade trälarna och de försökte att ödmjukt lyda honom, men de aktade honom icke.
- Han blev häpen, ödmjukt tacksam, som för en ovän
- Han tog ännu en gång hennes hand och kysste den stilla, nästan ödmjukt, utan ett ord.
- - Nej, det är ju inte något ställe att stanna på, sade hon ödmjukt.
- Slutligen förespråkade han ett ödmjukt och tjänande ledarskap.
- ( hycklande ödmjukt till Kapten ).
- Jag ; skrev samma dag till välborne kapten von Hancken, ödmjukt accepterande hans anbud.
- – Jag är fantastiskt ödmjukt imponerad av Zebastians prestationer.
- Han kände det på ett bävande, religiöst, ödmjukt och storhetsvanvettigt sätt.
- Folket viskade därom, men ödmjukt och sakta.
- – Jag får tacka mina lagkamrater, säger Emtell ödmjukt i den första periodpausen i Expressens livesändning då hon hunnit göra två mål.
- Farfar hade skrivit till A. O. Arnfelt, anropande honom om hjälp och ödmjukt påminnande om de tjänster han och hans far visat Arnfeltarna.
- Det är den uppgiften vi tar på oss, vi närmar oss ödmjukt och målmedvetet uppdraget att återställa Deturs rykte och trygghet, säger Simonsen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
